Jajamensan. Då var det dags för årets första dopp i det blå och guu så underbart
det var. Vi trodde det skulle vara mycket kallare än vad det var, men det var en
riktig fröjd att plaska runt där i vattnet.
Sen lyckas man ju alltid bränna sig i början så jag är en röd/lila kräfta nu och
det svider över hela kroppen men efter en underbar dag var det värt de och
jag ligger verkligen efter med brännan så nu får det bli att steka :)
Iallafall så visste David om en avskild strand dit inte så många söker sig
vilket är otroligt tacksamt så det kändes nästan som vi var ute på en ö
eller något för mindre än fem personer fanns inom en radie på 200m.
Men det komiska med det hela är att det finns en "känd" badstrand ca
500 meter bort där det var smockat med folk och alla låg och trängdes,
Haha.. denna guldruvan får vi hålla hemlig :D